Hanna Isabella

Glastjuv

Jag borde seriörst överväga mina val när jag går ut och dricker. Såecuiellt om jag snor glas som ajg inte druckit ur sjhölv. När jag börjat sno göas från de som inte hör till kitt sällskap så ska jag sluta. Men inte riktigt än.

Fyra glass blev det. Ett glas som det hade varit en drink i, en ölglas, och två shot-glass.

Min väska luktar så illa nu. Nästa gåbg kan jag behöva en större väksa. men det är bara om jag ska dricka mer. Nej vad säger jag,m och jah ska sno mer glas.

Nu ska jag sova.

Godnatt!

Andra bloggar om: full, onykter, fylleblogg, glas, glasstöld, glastjuv, stöld, sno, glas

Technorati Tags: full, fylleblogg, glas, glasstöld, glastjuv, onykter, sno, stöld

Tags: full, fylleblogg, glas, glasstöld, glastjuv, onykter, sno, stöld

Bloggtorka Presenterar: Favorit i repris #1

Den nionde augusti 2004 skrev jag ett av de första inläggen som skulle prägla mig som bloggare i mitt senare liv. Det var ett av de första inläggen som följdes av mängder andra. Det här var det första inlägget som var jag.

Jag hade precis läst färdigt Knackarna som är en av mina favoritböcker. Det är en väldigt bra bok som jag har rekommenderat innan, och rekommenderar igen. Jag måste förtydliga att hur myckertjag ens försöker förtydliga det här inlägget så förstår jag knappt själv vad jag menar. Och om jag hade läst ut Knackarna idag så hade jag säkert skrivit om den precis så som jag skrev om den här nedan.

Jag har kortat ner det här inlägget rejält eftersom det mesta bara var onödigt svammel. Mer onödigt än det där nere det vill säga.

(Och det jag menar med att Bobbi drog iväg sin syster är att hon drog iväg sin syster med tentakeln, jag kände att jag var tvungen att säga det, för att göra inlägget bara lite mer logiskt.)

(Egen notering: Vissa stavfel står kvar eftersom de är de som ger inlägget karaktär. Som ordet ful där nere, som egentligen ska vara full.)

—

Favorit i repris #1

Torsdag 9 augusti, 2004

Bland tentaklar och tenstiklar

Har läst färdigt Knackarna. Det var en bra bok. Förrutom att när man har läst en Stephen King-bok har man massa frågetecken virvlandes i huvudet… i alla fall jag.
(????)
Som tex när Bobbi kom tillbaka från skjulet eftersom hon hade varit där i två veckor eftersom Ev Hillman hade skjutit henne. Under den tiden (jag tror att det började innan) började ”skjulfolket” (de sju eller åtta främsta ”Knackarna” som ligger före i ”utvecklingen”) ändras. De ”blev”. ”Blev” ”knackare”. Men i alla fall, de började få tentaklar. Men Bobbi som var i skjulet hon hade tydligen inte en… För så fort hon hade kommit tillbaka från skjulet hade hon sex med Gard och då tycker man att han borde märkt att ”Ojdå, vart tog vaginan vägen?”. Men en dag senare hade hon en tentakel för att Bobbi drog iväg med sin syster Anne (som just hade anlänt till staden Haven). Borde hon inte haft den satans tentakeln när hon hade sex med Gard?
Fast han kanske var så ful att han inte märkte den?
(”Ojdå, vart tog vaginan vägen?”)
Och sen när han seglade iväg med rymdskeppet… Vad hände då? Vart tog det vägen? Att han dog vet jag, men tänk om UFO:t störtade nån annan stans så att någon annan Bobbi kunde snubbla på det och bli en knackare?
Lustig bok…

…

—

Andra bloggar om: favorit i repris, blogg, inlägg, dagbok, lunarstorm, tentaklar, tenstiklar, stepeh, king, stephen king, knackarna

Technorati Tags: blogg, dagbok, favorit i repris, inlägg, King, Knackarna, lunarstorm, stepeh, Stephen King, tenstiklar, tentaklar

Tags: blogg, dagbok, favorit i repris, inlägg, King, Knackarna, lunarstorm, stepeh, Stephen King, tenstiklar, tentaklar

Favorit i repris

Eftersom det har inträffat bloggtorka vet jag inte vad jag ska göra. Jag vet inte ens om mitt webhotell finns kvar på måndag eftersom jag inte betalat min faktura, som blev återkallad. Vad betyder det? Supporten sa att jag skulle vänta på en ny faktura i alla fall. 14 gratisdagar för att de vill att jag ska fortsätta som kund kanske? Men innan bloggtorkan störs av att webhotellet stängs ner ska jag återfukta torkan själv.

Sedan 2004 har jag nedtecknat mitt liv flitigt på diverse servrar på Internet. Jag började på Lunarstorm, som jag lämnade ett par gånger för att vara otrogen med andra bloggtjänster eller communities. Inget höll mig kvar så mycket som Lunarstorm dock, och till sist tvingades Lunar mig att radera alla mina andra konton och endast lämna kvar spöken av mina inlägg och hålla mig kvar där. Tills i februari förar året då jag tog det stora klivet ut i världen och skaffade en riktig blogg.

För att fira att jag tagit mig igenom ett halvt högstadium och ett helt gymnasium med Lunardagbok och blogg som stöd ska jag publicera mina bästa (och sämsta), mest minnesvärda, mest tårdrypande och gladaste inlägg som jag har skrivit under året.

Jag ska bara korrekturläsa och finslipa lite. Och i varje inlägg ska jag skriva kort om just det inlägget som jag tänker återuppliva.

(Jag kanske till och med översätter de till engelska.)

—

Andra bloggar om: blogg, dagbok, minnen, favorit, repris, favorit i repris

Technorati Tags: blogg, dagbok, favorit, favorit i repris, minnen, repris

Tags: blogg, dagbok, favorit, favorit i repris, minnen, repris

Bloggtorka

I brist på bättre material… Ja, see for yourself.

—

Andra bloggar om: south park, ass, råtta, hamster, gay, bög, homosexuell, äckligt

Technorati Tags: äckligt, ass, bög, gay, hamster, homosexuell, rat, south park

Tags: äckligt, ass, bög, gay, hamster, homosexuell, rat, south park

Varför ska det vara så svårt?

Varför ska det vara så svårt göra klart något? Jag vill kunna stryka de två sista sakerna från min lista men ajg kan inte, för jag är inte klar. Det är så svårt.

Dumma könsroller

En gång sa en person till mig att det inte är konstigt att jag är teknisk eftersom jag inte har en pappa (vilket jag har, fast inte har, long story), och det var en av de mest förnedrande saker någon någonsin har sagt till mig. Hon sa att eftersom jag bor med min mamma så måste jag vara teknisk eftersom min mamma inte är det och för att det inte finns någon man i vårt hem som kan ställa i kanalerna på vår tv.

För det första så måste jag inte vara teknisk, jag råkar vara det för att jag har en fallenhet för tekniska saker och för att jag har ett intresse för det, och för det andra så var det extremt sexistiskt att säga så, och det är det som stör mig mest. Och för det andra, genom att hon sa så, så ifrågasatte hon mitt intresse.

Jag hatar att tänka att ett intresse växer fram genom att man varit tvungen att göra något. Jag är yngst i min familj, och innan jag fanns så måste det funnits någon som fixat tv:n innan mig. När jag var liten var det min syster som fixade alla sånna saker som jag minns, och nu idag så är det jag som är nörden i familjen.

Man gör ofta saker som man måste göra, men det är inte som om jag måste vara bra på datorer bara för att min mamma inte är teknisk. Mitt intresse har ingenting att göra med det faktumet att jag ställer in kanalerna på vår tv.

Mitt intresse har inget att göra med att jag inte har en pappa. Även om jag hade haft det så hade jag säkert varit en nörd för det.

Och mitt kön har absolut inget att göra med att det inte är naturligt för mig att vara teknisk. För så lät det när hon sa det till mig, det lät som om det var onaturligt för mig att vara teknisk. För att jag är tjej.

Jag hatar att mina intressen ska förknippas med killar. Jag hatar att jag måste bevisa att jag är en killes motsats bara för att jag råkar gilla det jag gillar. I och med att jag har ett intresse som inte är könsneutralt försöker jag hävda min feminitet när jag inte ska behöva det. Det är som könssamhället fast bakvänt. Det är som om jag genom att inte vilja vara knuten till min könsroll måste krypa tillbaka in i den för att bekräfta att mina intressen inte hör till den andra könsrollen.

Bajs, bajs, bajs!!

—

Andra bloggar om: könsroller, killar, tjejer, feminitet, maskulinitet, att vara teknisk

Technorati Tags: att vara teknisk, feminitet, killar, könsroller, maskulinitet, tjejer

Tags: att vara teknisk, feminitet, killar, könsroller, maskulinitet, tjejer

Är jag en tjej?

Det är sällan jag känner mig flickig. Tjejig. Kvinnlig. Och nu vill jag veta varför.

Att vara en nörd är inte tjejigt. Jag är en nörd, jag gillar manga, serier, datorer, allt som hör en nörd till. Jag har tillochmed en Texas Instruments 84 Plus. Se där, jag är en nörd.

Men sen så är jag kär i rosa, jag älskar att gå i klädaffärer, jag gillar att köpa skor, tröjor, klänningar, och jag hatar byxor, även om jag förpassas till att använda dessa förbannade plagg eftersom det är det enda plagg som passar i de flesta situationer. Dessutom är det enklare med byxor.

Jag är fåfäng, även om jag inte gillar att sminka mig (för att jag tycker att det är fult på mig, och för att jag är så ruskigt dålig på att sminka mig själv), och mitt hår är heligt (även om jag alltför sällan orkar fixa iordning det ordentligt). Om jag skulle få avlet att bota min eventuella cancer med cellgifter vet jag inte vad jag skulle göra. Jag vet att hälsa går före hår, men tro det eller ej, min identitet finns i mitt hår. Löjligt men sant, och om inte det är tjejigt så vet jag inte vad.

Ja, eller vad som nu kännetecknas som tjejigt och feminint.

Mitt beteende är väl det som inte är särskilt feminint. Jag säger vad jag tycker när jag tycker det, och ofta högt. Något som jag stör mig så extremt mycket på är när man viskar och snackar skit och kollar över axeln så att ingen hör. Om man är så rädd för att någon ska höra, varför ens säga det över huvud taget? Låt hellre bli att snacka skit om andra då.

Jag gillar att sticka, måla, sjunga, sjunga i kör. Och något som jag själv inte förstår, så är jag tydligen killtokig. Ja, det är jag visst. Och ändå är jag inte tjejig.

Apati, är det feminint?

Kanske är det mina ordval, sättet jag pratar på.

Varför är jag inte tjejig?

Jag är nojig, gnällig, osäker. Om någon säger att jag är på ett visst sätt så blir jag knäpp och måste övertolka det på alla sätt. När min illusion om vad jag är inte stämmer överens med hur en person som jag inte ens känner uppfattar mig, och om det driver mig till vansinne för att jag behöver bekräftelse. Då är jag väl ändå tjejig. Kvinnlig. Feminin? För det är väl det som den kvinnliga könsrollen kännetecknas av.

Jag passar inte in i det kvinnliga mönstret. Jag kan inte identifiera mig det. Är det jag som tänker fel, eller är det könsrollerna som är absurda?

Nu får ni kommentera, för nu vill jag ha bekräftelse.

—

Andra bloggar om: kvinnligt, tjejigt, feminint, könsroller, stereotyper, bekräftelse, könskris, identitetskris, kris, ångest, kön, könsfrågan

Technorati Tags: ångest, bekräftelse, feminint, identitetskris, kön, könsfrågan, könskris, könsroller, kris, kvinnligt, stereotyper, tjejigt

Tags: ångest, bekräftelse, feminint, identitetskris, kön, könsfrågan, könskris, könsroller, kris, kvinnligt, stereotyper, tjejigt